Habitatet, eller livsmiljön, är ofta helt avgörande för vilka arter eller populationer av levande organismer som finns på en plats vid en given tidpunkt.

För det första är det inte alla organismer som har förmågan (eller turen) att nå fram till en viss miljö. Vi har alltså att göra med spridning och spridningsförmåga som ekologiska begrepp/processer. Alldeles självklart har organismer med flygförmåga (aktiv eller passiv) ett ointagligt övertag härvidlag. Förändringar av utbredningsområde (i olika väderstreck) kan bero på en rad olika underliggande funktioner. Ett ökat utbredningsområde kan förverkligas genom t. ex. säsongsvisa flyttrörelser (förlängd flyttning) eller genom kontinuerlig spridning av reproduktiva organ (sporer, frön, frukter) och/eller vegetativa delar (stammar, rötter, fragment). Här får en plats expositionsriktning betydelse. Vikar exponerade åt syd/sydväst, alltså med resterande delar av Östersjöbäckenet som potentiell spridningskälla, verkar vara mest artrika (se vidare under avsnittet Terrestra habitat).

För det andra klarar endast vissa av de nyanlända organismerna att överleva och därmed ha en chans att på sikt etablera en reproduktionsduglig population. När landhöjningssuccessionen fortskrider byts arter ut, tidiga anländare blir utkonkurrerade av senare kolonisatörer och så vidare.

På den 56 km2 stora Holmöarkipelagen finns en, med nordliga mått mätt, ovanligt stor mångfald av olika habitat. Här vill vi presentera så många som möjligt utifrån kronologiskt framskridande succession kopplad till tid efter landet stigit upp ur havet. Vi börjar alltså med det öppna havet och slutar med de äldsta kusturskogarna. För varje habitat anges dels ett grovt intervall avseende höjd över havet (m.ö.h.) samt ett därur uträknat åldersintervall som även blir ett mått på successionsstadium.

Denna sida kompletteras vartefter nya habitat fotograferas, så återkom gärna regelbundet!

Habitaten beskrivs enligt följande indelning:

[Skapad 2021-01-26 och senast ändrad 2021-02-15]